En vildare safari i Zambia

1 av 16

Tänk dig en promenad rakt ut i Zambias vildmark, mitt bland lejon, bufflar och elefanter. Inga störande motorljud eller skyddande bilskrov, bara du djuren och naturen, dess skönhet, dofter och ljud. Gåsafari anses av många vara betydligt mer minnesvärt än hundra game drives där du bockar av de stora fem. Vi pratade med Travel Beyonds egen Maria Sandborg om hur det egentligen är att utforska bushen till fots.

Zambia är ett ofta förbisett resmål i södra Afrika, överskuggat av grannarna Zimbabwe, Botswana och Tanzania. För att inte tala om safarijättarna Kenya och Sydafrika. Men den som ger Zambia en chans hittar förutom de vilda djuren både mäktiga vattenfall, djupa skogar med höga lummiga träd, vida stäpper och imponerande floder. Det var också här i Zambia som vandringssafarin föddes.

Genom Luangwadalen i östra Zambia flyter en flod vars slingrande lopp har gjort dalgången till en av Afrikas djurrikaste. Här finns kontinentens kanske högsta koncentration av krokodiler och flodhästar, tusentals elefanter och bufflar, hundratals fågelarter och en hel del rovdjur som lejon, leoparder, hyenor och vildhundar. 

Maria och hennes man tillbringade 10 dagar i Zambia i juni 2016. Maria har varit på safariresor i både Sydafrika, Botswana, Mocambique och Tanzania tidigare, men var denna gång på jakt efter en mer genuin upplevelse – så nära naturen man bara kan komma.

Varför valde du Zambia som resmål?
Jag har bockat av listan på alla djur tio gånger om säkert, så för mig handlade det mer om att komma närmare Afrikas natur. Zambia är ett orört land med små camper, stora nationalparker och få turister. Optimalt om man vill uppleva känslan av att nästan vara själv i vildmarken.

När är bästa tiden att resa till Zambia?
Maj, juni och juli. Då är temperaturen runt 25-grader dagtid och den kan gå ner till 10 på nätterna.

Vad ska man tänka på om man väljer Zambia som resmål?
Först och främst: Om du vill se alla Big Five, åk till Sydafrika istället. I Zambia är det inte mängden djur som är viktig utan totalupplevelsen. Man får jobba lite mer för att hitta djuren eftersom guiderna inte ringer varandra och säger ”Nu har jag sett ett lejon här”, men behållningen är desto större. Du ser sällan andra turister. Det blir mer spårning. Mer på riktigt och priserna är ungefär hälften mot till exempel Botswana. Man ska också vara medveten om att det är en hel del flygande i små plan mellan nationalparkerna.

Hur mycket campande är det tal om egentligen?
Det är ju inte frågan om klassiskt tältande, vilket många tror. Visst, det är långt ifrån de flashiga lodgerna i Sydafrika med pooler och spa, men du har ett riktigt golv, oftast i trä, eller en gjuten plattform med riktiga husknutar, en skön säng, egen vattentoalett, dusch och uteplats. Mitt ute i ingenstans, nära de storslagna upplevelserna. Det finns ingen täckning på mobilen så du är ett med naturen och ditt resesällskap.

Hur kan en dag se ut?
Du väcks vid 5.30-tiden efter en god natts sömn, dricker te och äter gröt vid brasan. Sen är man ute på safari i cirka tre timmar. Väl tillbaka på campen väntar en stadig brunch och efter det har du i regel ledigt ett par timmar för vila. Innan eftermiddagssafarin bjuder personalen på Afternoon Tea. Höjdpunkten brukar vara ”sundownern”– som avslutning på eftermiddagssafarin. En drink och lite snacks uppdukat på en magisk utkiksplats i solnedgången där guiden har uppsikt åt alla håll. Middagen serveras vid campen runt 19.00 och vid 21.00-tiden sover du redan.

Berätta om ert reseupplägg!
Vi inledde vår tiodagarsresa på Athol Place Hotel i Johannesburg och reste dagen efter vidare till Viktoriafallen. Efter två nätter där åkte vi över gränsen till Zambia och vidare till Tongabezi Lodge som ligger vid Zambezifloden. Sedan åkte vi bil till Livingstone och flög till Mfuwe och South Luangwa National Park. Där bodde vi på Chinzombo vid Luangwa River. Efter Chinzombo fortsatte vi till Chiawa Camp i Lower Zambezi National Park. Efter två nätter där blev vi transporterade med båt till systercampen Old Mondoro, som blev vår favorit.

Varför är det så speciellt att gå till fots?
Gåsafari ger ett annat perspektiv, helt klart. Alla dina sinnen skärps. Du är så totalt närvarande i varje sekund och är hela tiden medveten om dofter och ljud vilket innebär att du tar in många fler detaljer jämfört med när du sitter i en jeep. Det finns inget som går upp mot ditt första möte med ett vilt djur till fots – adrenalinpåslaget och spänningen i den här primära upplevelsen är oslagbar. När du promenerar i vildmarken lär du dig också mycket mer. Du får lära dig om hur du ser skillnad på olika spår och om varningsropen från olika djur, om insekter och växter i det komplexa ekosystemet, om träd som kan kommunicera med varandra. 

Vilket är det mest minnesvärda djurmötet från din Zambiaresa?
Det var elefanten vi mötte i Lower Zambezi National Park. Jag är ju kär i elefanter! Vi var bara fyra gäster, en guide och två vakter med gevär. Självklart hade vi fått tydliga instruktioner innan vi startade vår promenad. Inte prata högt, inte vifta med armarna, inte gå ur ledet, stanna när guiden stannar etc. Vi mötte en elefant på ungefär 20 meters avstånd och kunde lugnt stå och betrakta honom i skydd av ett träd. Jag tror att jag tappade uppfattningen om tiden. Det var helt magiskt! Elefanter har lena och tunna fotsulor och känner av vibrationer i marken så han hade redan upptäckt vår närvaro långt innan, men låtsades inte om oss.

Vilka risker finns med att bo och röra sig så nära djuren?
Jag kände mig aldrig otrygg. Aldrig någonsin. I South Luangwa National Park bodde vi på Chinzombo, en camp belägen direkt vid en flodbädd där flodhästarna nattetid kom upp för att beta gräs. Ibland kunde man bara lysa med ficklampan så var de där, tio meter från vår terrass, men de är ju skygga djur och håller sig där maten är. Som gäst gäller det bara att aldrig gå utanför sitt tält efter mörkrets inbrott. Under en gåsafari läser guiderna djuren och anar de minsta fara så backar de. Vi hade dessutom två beväpnade vakter med oss. Vi på Travel Beyond har medvetet valt camper med hög moral. Det handlar om att störa så lite som möjligt och visa respekt. Alla möten med de vilda djuren måste ske på deras villkor. Vi är gäster i deras rike och att få till en bra bild är sekundärt.

Vilket är ditt favoritminne från resan?
Old Mondoro. För totalupplevelsen. Det var den minsta campen och det enklaste boendet, men du hade ändå allt du behövde. Vi träffade ett par som var där sin 11:e gång. Maten var fantastisk och personalen helt underbar. Jag älskade känslan av att vara så långt borta från allt i en så oförställd miljö. Man bor i små hus med bambuväggar och canvastak som monteras ner när regnperioden kommer och de lämnar inte ett spår i naturen. Nästa vår sätts de upp igen. Precis vid ett vattenhål.

Vad får man inte missa att göra i Zambia?
När du ändå är i Zambia, se till att även besöka Viktoriafallen på Zimbabwe-sidan för det är en otroligt spektakulär upplevelse. Antingen till fots där du betraktar vidundret från 16 olika utkiksplatser eller under en guidad helikoptertur. Vi inledde resan med två nätter på klassiska Victoria Falls Hotel, där man har promenadavstånd till fallen. Dånet är fullkomligt öronbedövande. Vattnet skummar och stänker överallt ifrån, uppifrån, ner-ifrån och från sidan. Regnbågarna är gigantiska. Det här är en plats där människans litenhet blir påfallande stor.

Finns det några fler plus med Zambia jämfört med andra safariresmål?
Oavsett var någonstans du än befinner dig i Zambia är du oftast nära en flod. Att fiska, paddla kanot eller långsamt glida fram med båt i detta mäktiga landskap med alla djur är magiskt.

Hur är lokalbefolkningen i Zambia?
Otroligt vänliga och stolta över sitt land. Många lever under väldigt enkla förhållanden, få lokalbor har råd att låta sina barn gå i skolan och många barn är föräldralösa eftersom fattigdom, aids och droger är ett stort problem. Vi besökte Tongabezis skola som ligger strax intill lodgen och drivs helt via donationer. Den öppnade år 1996 med 15 elever och nu är elevantalet uppe i över 280 stycken. Barnen får sitt ofta enda mat mål mat på skolan och att träffa dem, se glädjen och tacksamheten i deras ögon är ett minne jag bär med mig resten av livet. Sedan dess donerar min man och jag en summa pengar till skolan varje år.  Det är många hotell och lodger som driver skolor vid sidan om sin verksamhet i Zambia.

Vill du åka tillbaka till Zambia?
Ja, absolut. Det finns platser i South Luangwa där man går mellan camperna medan bagaget transporteras till nästa ställe för övernattning. Det skulle jag vilja prova. För mig handlar det inte om att se det ena eller det andra djuret. Människan är en del av naturen, vi hör alla samman och är oskiljbara från vår omvärld, men vi glömmer det så lätt. Jag vill slappna av och bara vara i vildmarken. Naturen har sin egen röst, och det är den jag vill höra.

Nyhetsbrev
Ta del av våra erbjudanden, inbjudningar och reseinspiration via e-post och/eller telefon.

Kontakta oss

Ring oss

+46 8 54 50 59 50 Prata med en av våra reseexperter.
Öppet mån-tors 09.00–17.30
och fredagar 09.00–17.00.

Kontakta mig

Maila oss

info@travelbeyond.se