Jag vet inte hur många som blandade ihop Mauritius och Maldiverna innan vår avresa. De ligger i ungefär samma geografiska område och lockar båda med pudervita stränder, turkosblått hav och vajande palmer, men är förstås två olika destinationer. Mauritius ligger i Indiska oceanen, strax öster om Sydafrika och är till ytan inte så mycket större än halva Gotland. Mauritius har ju precis som Maldiverna ett rykte om sig att vara en dyr destination för jetsettare, vilket till viss del stämmer, men det finns också en annan sida som passar även för en småbarnsfamilj med lite mer normal resbudget.
-
Marianne Wanneby Digital Media Manager
För oss kändes det viktigt med ett tryggt resmål med vänliga människor, bra klimat och liten tidsskillnad. Eftersom vår 1-åring Freja slickar på allt och stoppar det mesta i munnen var det även av högsta vikt att hotellet var toppfräscht. Vi var ute efter ett exklusivt boende med vuxen atmosfär som samtidigt var familjevänligt. Valet föll på ett av Beachcombers fina hotell på norra Mauritius.
En friktionsfri flygresa med barn, finns det?
Att resa till solen och slippa handla, tvätta, städa, laga mat, hämta och lämna under ett par veckor är den ultimata lyxen, men alla småbarnsföräldrar vet att en lång flygresa är långt ifrån friktionsfri så dagarna innan vi skulle åka till Mauritius började jag nojja lite. Var vi galna som tog med en 1-åring och en 4-åring på ett 11-timmarsflyg över halva jordklotet? Lite kanske, men det gick faktiskt över förväntan. Vi hade laddat paddan med filmer och spel till Axel, packat ner Pixie-böcker och leksaker till Freja och små snacks som hon kunde plocka med. Mycket tack vare att vi flög nattetid, somnade båda barnen till slut och sov större delen av resan. Freja sov till och med några timmar i babykorgen som vi hade bokat åt henne.
Framme i tropikerna
Vi flög vid 19-tiden från ett gråmulet, färglöst januari-Stockholm, mellanlandade i Paris en snabbis och kom fram till Mauritius vid lunchtid dagen efter.
-Det är sommar här! utbrast Axel förvånat när vi klev ut på flygplatsparkeringen och värmen slog emot oss som en våg. Luftfuktigheten var hög. Det gick liksom inte att missa att vi hade landat i tropikerna.
En förbokad, privat transfer tog emot och välkomnade oss med färsk frukt och vatten. Det tog ungefär en timme med bil till hotellet och trots att det fanns så mycket att beundra längs vägen – från grönskande skogar till det imponerande berget Le Morne – somnade varenda familjemedlem och fick en välbehövlig power nap. Vi var sömndruckna, men lyckliga när vi kom fram och från hotellets lobby skymtade kokospalmerna och det turkosa vattenglittret.
Barnvänligt väder med ljumna skurar
Majoriteten av våra tolv dagar på plats hade vi, på grund av en cyklon utanför Madagaskar, växlande molnighet med inslag av korta, intensiva regnskurar, men det blev aldrig svalare än 25 grader. Egentligen helt perfekt när man har småbarn som inte får vistas i brännande solljus. Regnet var heller inget som hindrade barnen från att bada i poolen och de anpassade sig snabbt till värmen. Faktum var att några av de mysigaste stunderna på resan var när vi låg tätt sammanslingrade och skyddade under ett parasoll vid poolen samtidigt som himlen öppnade sig och det ljumna regnet vräkte ner. Skyfallen varade aldrig länge och det tog eller inte lång tid innan solen hade torkat upp runt omkring oss.
Krabbor och exotiska fiskar
Vi varvade poolhäng med strandliv och vattnet vid stranden var så förbluffande klart att vi kunde vada omkring och spana efter färgglada fiskar. Freja fick snabbt en favoritsysselsättning – att från min höft peka på krabbor på de svarta stenblocken och lika entusiastiskt varje gång säga ”Där, där!”.
Tredje dagen åkte familjen ut på en tur till korallreven med hotellets glasbottenbåt. Alla vattenaktiviteter ingick (!) och det var en himla bra grej för barnen att kunna sitta tryggt och i skuggan ombord och titta rakt ner i något som för dem närmast måste ha liknat ett gigantiskt akvarium med exotiska fiskar.
Genomtänkt för familjen med små barn
På vissa hotell kan man som förälder bli stressad över att barnen tar plats. Så var det verkligen inte på Beachcombers hotell. Faktum var att personalen älskade barn. Vi kunde knappt lämna rummet utan att någon stannade oss för att busa med Axel eller ta Freja i famnen. På hotellet fanns ett babyrum som underlättar när man har småbarn. Här fanns en kyl med mjölk, yoghurt, frukt, kex, mikrovågsugn, skötbord, barnstol, handfat osv. Så uppskattat!
Barnklubben ingick i priset och i princip kunde man lämna in sina barn i Kids Club och hämta dem efter två veckor. Vi skrev in Axel, men han ville bara vara där en timme, vilket jag tror till stor del berodde på att han inte kunde språket.
Från pannkakor till skaldjur
På kvällarna, efter middagen, samlades många barn vid den lilla amfiteatern och dansade till levande musik. Axel fick en danskompis från Sydafrika och en från Frankrike. Det var överlag en perfekt mix av internationella gäster på hotellet. Här semestrade både golfare, pensionärer, kompisgäng, kärlekspar, bröllopssällskap och barnfamiljer och ingen grupp var dominant.
Hotellet hade en stor bufférestaurang med en del där barnen snabbt hittade sina favoriter som pasta och pizza. Axel åt pannkakor med Nutella till frukost varje dag och glass både efter lunch och middagen. Det var ju semester! Jag åt mycket grillad fisk och skaldjur och höll inte direkt tillbaka på efterrättsfronten. Vi varvade buffén som ofta innehöll mycket indien-inspirerad mat med à la carte-restaurangerna som alla ingick i vår halvpension och favoriten blev snabbt ett ställe som låg direkt vid havet och serverade världens bästa gambas och nyfångad, grillad tonfisk.
Tillsammanstid i paradiset
Vi såg egentligen inte mycket av det verkliga Mauritius eftersom vi knappt lämnade vår lyxiga resort under två veckor, men vi såg mycket av varandra och det kändes som en vitamininjektion för hela familjen. Vi hade förstås kunnat flänga runt hela ön för att bestiga Le Morne, besöka marknader, sockermuseum, segla katamaran, beundra vattenfall, vandra och cykla, men det gör man inte gärna med småbarn när det är 30-grader varmt.
Det låter som en klyscha men det är grymt underskattat att bara vara – tillsammans, utan måsten och hundra aktiviteter. Jag tror inte min man och jag snäste åt varandra en enda gång under hela resan. Det fanns liksom ingen anledning. Barnen var så lyckliga och vi hade svårt att vara något annat än avslappnade och nöjda. Axel badade fyra timmar i sträck som längst och vi fick ändå slita upp honom för lunch och middag varje gång. Freja provade små bitar av nya färska frukter varje dag och sov bättre än hemma till det dova ac-ljudet i familjerummet.
Havssköldpaddor och motorcyklar
Att hoppa i och simma med havssköldpaddor har länge varit min dröm och sista dagen tog jag med mig Axel på en utflykt med privat speedboat och guide till ett ställe strax utanför Trou aux Biches. Jag trodde först det jag skymtade två meter under mina ben var bildäcksstora brunfärgade stenar, men när jag väl fått på mig snorklingsutrusningen såg jag ju tydligt att det var sköldisar som betade sjögräs från botten. De var tidvis så nära oss att man kunde sträcka ut handen och röra dem (vilket förstås är förbjudet). Två gånger fick Axel och jag, på riktigt nära håll, se de fantastiska djuren simma upp till ytan för att hämta luft. Det var magiskt! Jag har så här i efterhand svårt att förstå att jag faktiskt har upplevt det. Att Axel tyckte motorcykeln vi såg nära stranden vid stoppet i Trou aux biches var det allra häftigaste med utflykten gör inte så mycket. Han är fyra år och det var ju min dröm.
Nyp-mig i armen-känsla
Innan resan hade jag försökt tona ner mina förväntningar och tänka att paradisbilden av Mauritius säkert är överdriven. Kan vatten verkligen var så turkost, kokospalmerna så perfekta och korallstränderna så vita? Ja, det kan de. Från däcket på motorbåten fick jag en perfekt vy av Mauritius norra stränder och det var verkligen precis så paradisiskt som bilderna hade utlovat. Total nyp mig i armen-känsla! En känsla jag kommer leva på resten av den här långa vintern.
